Mamma ringde mig i morse o sa att jag skulle komma för Jamas håller på föda. Så ut med Iza o sen till mamma. Jamas hade det lite jobbigt o värkarna blev värre ju längre timmarna gick. Det kom blodblandad vätska o så småningom börja hon krysta. Till slut kom en ut, helt blek, naken, dåligt utvecklad, med svaga konturer o död. Fosterblåsan kom först sen ungen. Nästa unge kom ut o vi va glada att den hade päls och det verkade vara bra. Men vi fick snart veta att det inte var som det skulle. Snart insåg vi att den saknade skalp. Hjärnan var helt blottad. Det var så hemsk, en stark liten kämpe som vägrade ge upp. Vi hade kontakt med veterinären mellanåt ända från start och det blev en del avvakta men sen var det bara att åka in. Dels visste vi inte vart vi skulle göra av den dödfödda, och vem som helst förstår att den andra inte heller hade någon framtid. Så taxi till djurkliniken, där personalen blev så förvånade över utseendena på de båda ungarna, ovanligt utseende på den ena och ovanlig missbildning på den andra. Men absolut viktigast av allt mår Jamas bra. Hon har fortfarande ungar kvar i magen och vi fick rådet att åka hem och vänta på dem.
Pratade med mamma nyss, Jamas mår bra o man känner sparkande bäbisar i magen, hoppas hoppas att någon klarar sig!
Sådana här komplikationer kan bero på virus, mamma sa att det fanns tre olika, jag hörde att ett av dem hette Corona. Det kan även bero på P-piller, men det är 2 år sedan Jamas åt sådana.
Återstår att se om jag blir väckt i morgon eller i natt och får vara kattungsmorska då med. Bara hoppas på större lycka.
Ut me Iza och sen sova. God natt alla mina läsare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar