Visar inlägg med etikett djur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett djur. Visa alla inlägg

torsdag 10 mars 2011

Känns rätt gött.....

Just nu känns allt ganska bra, har fått mycket gjort hemma, har börjat bygga ett databord som är stabilare än det andra=) STädat rensat tvättat o hej å hå. Har ju min skogspraktik som jag inte vart allt för bra att ta mig till, men nu ska jag gå med i nå slags projekt, där man grejar med hästar i 3 månader. Man får rida en gång i veckan, o av det skälet tackade jag ja. Hade jag inte fått rida alls, kunde de få ta sig där bak. Klart man ska få "betalt" för mödan. Nytta o nöje ska gå ihop ibland.

Blir såklart sorgligt att lämna skogen, men djur o natur är ju mina intressen, o det jag älskar, så det blir ju att välja mellan ett paradis som jag är dålig på ta mig till eller en nystart på ett annat paradis för ett tag. Efter det kan jag såklart gå tillbaka till skogen, men förhoppningsvis bättre rutiner inpräntade=)

måndag 24 maj 2010

Gösta....


I förrgår stod jag och Sara på baksidan vid 1.30 o prata o tog sista ciggen innan vi skulle till tvättstugan o hämta det sista o sen gå sova. Vi stod där o sen började det prassla i buskarna, helvetes stor katt tänkte jag, både hon o jag tystnade, stod helt stilla o kollade mot buskarna o det kom närmre. Helt plötsligt kommer det fram ett huvud, tar inte lång stund innan båda inser att det är en grävling, vi kollade på varann på en tiondelssekund o jag vet inte om vi skrek eller sprang först. Båda mot dörren, Sara putta undan mig, vi trängdes mot dörren, hon skulle öppna o jag kommer bakifrån o puttar på o dörren åker igen, så öppnar hon den o jag puttar på henne o samtidigt tydligen tar henne i armen så hon fick ett blåmärke. Inspringandes kommer vi in i vardagsrummet där Nattis sitter o kollar på en skräckfilm, hon blir nästan vit i ansiktet o frågade vad vi gör med den ynkligaste rösten, EN JÄVLA GRÄVLING! Nattis som fortfarande är lite skärrad av vårt skrikande till skräckfilmen drar täcket över huvudet o låter lika ynkligt igen. Hon sa åt oss att sluta när vi var helt upp i taket, hämta ficklampa o stod o glodde genom fönstret mot buskarna, men så som vi skrek försvann den nog lika fort som vi.


Sen när vi skulle till tvättstugan vågade hon inte va själv så hon följde med, hahha* Vilken grej säger jag bara!