kossa Muuuu

Innan detta inlägg börjar måste jag bara bli lite förundrad över mig själv, jag har alltid bilder i datorn som passar till mina inlägg,,,letade i och för sig efter en bild med massa tjurar men de är väl fast i mobilen som för tillfället och frånfället fått för sig att tjura.

Men jag visste väl att jag hade en ko där nånstans, o se där, en bild där bild saknas, det ni!

Satt o kollade igenom mailen, och såg att jag fått ett mail från Ellas matte Mia, Kossa muuuu!
Det va så pass roligt så jag måste bara lägga upp den här!

Den här uppsatsen lästes upp i fredags på Rix FM radiokanal. De har
sedan blivit nermailade och nerringda då folk ville höra den igen
och så gjordes det, men den lades också ut i skrivet format på
radiokanalens hemsida.

Uppsatsen är skriven av en okänd mellanstadieelev i vårt land.


Nyttan med Kon

Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den
lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara
när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den
främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan -
Och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen
skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara
till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom
sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom
kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att
jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och
drunknar.

På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är
det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och
när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar
så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig
ännu.

Kon har fyraben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till
att dra ut spikar med.

Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två
gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger
den ost. I osten är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte
heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll.
Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör
kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare.
Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller
mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas
till snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon
väldigt mycket.

Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!


Visste faktiskt inte riktigt vad jag skulle hitta på att skriva om idag, har mest vart hos mormor o pimplat kaffe, försökt plugga lite, vart en sväng hos mamma och klippt rumppäls på kattskrället Jamas Bondis, en riktig Ragdoll, eller man kan tro det är en tiktig iaf,,,fotat en massa, vart i stan med Sara, hem till mormor igen, hämta mattorna jag fick och sen hem igen...
Det lilla med detaljer blir knappt ett inlägg så det ovan passade bättre idag...