Hate the world today

Början på en lång väg är nu. Första att läsa om det hemma, sen små steg närmre det som kommer framöver. Stressad som fan över hur jag ska hinna det jag måste och det jag vill. Campa i sommar känns som ett måste, få dra ut i skogen o leva o läka. Jobba på husvagnen för att sova gott o ha någonstans att värma sig mellan varven. Pengar stressar hela tiden, ransonera så det räcker, betala räkningar, betala skulder. Spelar ingen roll att man tänker sig för. Har man inte så har man inte.